Trevligt

Idag kom min far och svärpäronen på kaffebesök, det var mycket trevligt, enkelt och bra. Mer sånt! Inga krav och inget hysteriskt städande innan från min sida ( det tar sig)...

I morgon blir det Trollis och ett hittepå-metodseminarie ska också se om jag och A kan få tag på vår handledare, för hon verkar ha gått upp i rök.

Den där dagen igen.....

Jo, en gång varje år dyker den upp, för några år sedan tyckte jag det var otroligt nästan barnsligt roligt att fylla år, iallafall när jag som vuxen fick bestämma själv hur det skulle firas. Men tyvärr se den lycka som vara länge, nu är jag mest trött på eländet på grund av allt tjat om att ha kalas från viss onämnd person. Det är så man vill kräkas lite innåt. På grund av den prestationsångest min uppväxt givit mig så är det förut så roliga och mysiga med en egen dag som bortblåst. Nä jag har faktiskt ingen lust alls längre

Mycke nu

Jag sitter för fullt och skriver på min c-uppsats samtidigt som det stundar advent och en massa annat jox som ska vara så här års. I morgon ska jag lägga uppsatsen åt sidan en stund och  sätta upp lite ljusstakar och byta gardiner i köket. Något kul måste man ju ha eller hur?
Det är svårt att hinna med allt nu som jag vill göra, men det kommer säkert. Tyvärr gör det att självkänslan körs i botten då jag känner att jag inte räcker till.
C har fått ett angenämt erbjudande, men vi vet inte riktigt hur vi ska göra? Det är ett verkligt I-landsproblem men inte att förakta ändå. På kort sikt är det jättebra, men det ska ju fungera i längden. Vi får se?
Snön har fallit och Igor och barnen är glada, jag gillar ju snö så länge den ligger still på marken och inte töar bort och blir slask och modd, vi får se hur länge den ligger den här gången?

Äntligen fredag, äntligen!

...och livet blir kul igen...trallala lalalla....



En liten variant, men vad gör det? Jisses vad den här hösten har sugit kraft ur mig. Men nu är det snart december och det blir lite ljusstakar och annat mys inför julen, ser fram emot det.
I helgen står tusen saker på kö att bli gjorda, jag hoppas att jag hinner med det mesta av dem

-köpa vinterskor till barnen
-åka och bada med barnen ( lovat länge)
-städa
-tvätta
-leta artiklar till uppsatsen ( eg klart, men ska sortera, skriva ut och lite sånt)
-sova
-skriva på uppsatsen

Sen är det säkert tusen saker till, hur som helst, skönt med helg då maken är hemma, även om han rymt nu men han kommer ju sen. Nu ska jag bara glo lite på dumburken, gå ut med Igor och sen ska jag krascha i sängen och i morgon ringer ingen väckarklocka ( om inte grannens ringer och väcker oss? De har 2 som skräller som sjutton och de hörs in till oss, men de verkar inte vakna?)

Får inte nåt vettigt gjort

Jag har kört fast, och jag tror jag har en diagnos på problemet, *koncentrationssvårigheter-relaterat-till-stökigt-hem-men-för omotiverad-att-göra något-åt-eländet* Så därför sitter jag nu och funderar på om jag ska äta först, gå ut med hunden och sen ta ett tag i nån ände för att få lite ordning på skiten. Helst skulle jag gå i ide och komma fram till våren.

läskigt

Vår kära diskmaskin har efter 9 års trogen tjäntsgöring gått i graven och ersatt av en ny snygging. "Bosse" Bosse är tyst och vi har flera gånger gått dit och satt örat emot för att höra om han lever. Jo det gör han men tyst är han. Vår förra diskmaskin brummade på och var perfekt att söva små bebisar brevid. Nu har vi inga små bebisar och det är ganska skönt med det tysta brummet från Bosse diskmaskin.

C-uppsatsskrivandet är på full gång och det tar mycket tid, bloggandet kommer när jag har mera tid.

Inte på topp...

Nej, det är bara att erkänna, livet är inte alltid en fluffig resa på mjuka moln. Denna hösten är otroligt jobbig, visst att man kan känna sig extra trött när dagarna blir mörka och grå, men detta är löjligt. Det känns som att jag hela tiden kämpar i uppförsbacke och motvind. Har kommit till det stadie där jag vantrivs nåt fruktansvärt i mitt hem, får panik av att det är trångt och dåligt planerat och all denna skit som ligger och dräller överallt. Det känns som att den kommer hoppa på mig vilken sekund som helst. jag vill bara ställa mig och skrika rakt ut i ren frustration. Inte hjälper det att städa heller, för det tar bara en halv dag och sedan ser det lika dant ut igen. Jag fattar inte??
Jag vill ha lite yta och gärna ett bra förråd där saker som inte används kan stå och byta plats med andra efter behov, nu har vi ett förråd, men det är fyllt av saker som "kan va bra att ha" Och ingen ordning är det på nånting.