vakna!!

Jag förstår inte? Nog om det för det gör mig bara upprörd.

Själv väntar jag på min operationstid och biopsisvaren, svensk sjukvård? Jopp jag jobbar i den.

Dag fyra

10 körlektioner gjorda varav 4 st idag, två dubbla, och en teorilektion jisses, jag var GAMMAL! I morgon är jag ledig och på lördag och söndag ska jag till jobbet på dagtid! Det var ett tag sedan, jag överlever nog? Är jättetrött nu och borde ha krypit ner i sängen för längesedan, men som vanligt sitter jag uppe och ugglar. I morgon ska jag sova tror jag en stund när barnen gått till skolbussen, eller ja just det det är utvecklingsamtal för Trulle i morgon, men efter det så kanske, kanske jag kan sova nån timme? Men då är det nog dags för Igor att behöva gå ut, han brukar bli skitnödig vid 11.

dag tre

på körskolan, körlektioner och massa teoriplugg, hej och hå! Svårt med teorin tycker jag, men skam den som ger sig.

Idag cyklat 4 km och jag orkade trampa sista backen hem, kändes gött! Igår blev det totalt 4 km promenad.

trött

hela jag både ute och inne, tränat har jag inte heller...

Vad ska man med dem till?

Ibland undrar jag om antalet "vänner" man skyltar med på fejjan hur många är egentligen vänner? Jag vet ju vilka det är som jag har som vänner på fejjan, ganska många är just vänner, personer som jag egentligen inte hade behövt ha där för jag vet att de är mina vänner oavsett om jag "gillar" eller kommenterar deras uppdateringar till och med om jag skulle kommentera deras nyss inlagda bild på de nya gardinerna med "vilken gräslig gardin" så skulle vi ändå vara vänner. Andra är personer som jag har kontakt med av olika anledningar som tex hundintresset, jobbet eller gamla skolkopisar och några för att vi råkar vara släkt och syskon och sånna saker. Där har jag nog ringat in de flesta på min vänlista.

155 st i skrivande stund det är ganska många... Sen ser jag ju hur det är hos andra, de flesta har runt 100-200 st men så finns det de som har hur många som helst, vet man vilka alla 602 vännerna är? Eller 1328? Några som har det så har en anledning tex uppfödare som har kontakt med andra uppfödare, kända musiker mm. Men vanliga privatpersoner? Kan man verkligen känna så många på riktigt? Jag undrar liksom vad det innebär? Att vara vän med vänners vänner? vänner vänners mammas arbetskompis som råkar känna en gammal granne?

Jag tror inte på det, faktiskt.

Trött idag

Vaknade vid 10 när C väckte mig och sa att det var frukost, åt frukost och så kom påskharen och lämnade påskäggen till pojkarna. Egentligen ska det ju vara i morgon på påskafton, men då barnens kusin kommer i morgon känns det lite dumt att de ska få varsitt jättestort ägg och kusinen inget alls, så det fick bli idag. Efter frukosten och lite kaffe gick jag och la mig igen då jag ska jobba i natt, vid 15 väckte C mig igen och jag känner mig såå trött och huvudvärk har jag också. Inget bra alls.

Förhoppningsvis går det över till i natt. Nu väntar jag på middag, fiskgratäng blir det idag hemma hos oss. Någon motion ser det inte ut att bli på dagens agenda, och antagligen inte i morgon heller om jag inte drar ut och joggar efter att jag sovit. Vi får se?

Tänker mycket på A, men då det är som det är så får det vara som det är.

Joggar-döden

Så känns det faktiskt! Jag drog på mig skorna och tog mig an varvet runt berget idag igen, det gick exakt som i förrgår, förutom att jag var ensam. Men men, skam den som ger sig, det kommer ju bli bättre, men det tar nog sin tid.

Dagens motion 1,6 km jogg/gå + 2km hundpromenad.

Det rör på sig

Ibland undrar jag varför det alltid ska vara någonting som gör att det seglar förbi ett mörkt litet moln på min himmel? Just som vi börjat landa i vårt nya liv som husägare och det faktiskt för en gång skull på ganska länge började kännas riktigt bra så hopade sig bekymrena.

En vän har haft det svårt och mått mycket dåligt, och då jag anser att vänner ställer upp för varann har jag så gott jag kunnat ställt upp och funnits till hands och lyssnat och ältat och lyssnat igen och sagt hur jag tänker om situationen och lyssnat igen. Hela vägen har jag försökt vara ärlig och inte genom missriktad välmening sått fler må-dåligt-frön utan försökt stärka och vara realistisk. En vän gör ju så? Nu blev det tyvärr så att personen istället skickade sms med hot om att ta livet av sig och tillslut  blev arg om jag inte tyckte synd om eller höll med om att allt var skit. Samtidigt som detta hände fick jag själv tråkiga besked, de flesta kvinnor går ju var tredje år och tar cellprov och så gör även jag. Det brukar ju som för de flesta andra kvinnor inte vara något, men nu fick jag besked om att jag hade cellförändringar och då allvarliga sådana.

Min mamma gick bort i cancer och då cellförändringar på sikt kan leda till cancer så känns beskedet tungt. Nu går det ju att göra något åt och jag kommer bli opererad snart och förhoppningsvis får de bort cellförändringarna och det kommer inte att bli någon cancer av det. Men oron finns ju där.

Så det där med hur en vän ska vara, det trodde jag gällde åt båda håll, jag begär ju inte att personen i fråga ska glömma sitt illabefinnande, men jag hade önskat att hon iallafall kunde lyssna. Tyvärr vägrar hon svara både på sms och i telefon så det går inte och tillslut fick jag ifrågasätta detta och då kom det bara ett argt sms till svar att hon "orkar inte" Jag är jätteledsen då jag trodde att vi var så nära vänner att även om hon nu mår jättedåligt så skulle jag kunna dela min sorg och oro med henne, eftersom hon delat sin med mig.

Nöden prövar vännen och så blev det, i hennes nöd kom jag och fanns där men när jag också hamnade i "nöd" så kom inte hon till mig. Nu idag så har jag släppt det och tänker att jag gjort vad jag kunnat. Jag har fler vänner som stöttar mig nu när jag har det lite jobbigt och jag har min familj och inte minst min man som är min klippa.

I allt detta elände försöker jag tänka på mig själv och förutom att jag går långa promenader med vår hund Igor så har jag skaffat mig ett par springskor och tänker att jag ska jogga lite varje vecka för att höja ork och kondition.

Igår var det springpremiär och jag tog med mig Terje ut för att försöka ta mig runt berget, en lagom liten nybörjarrunda på 1,6 km. jag lovar jag har noll kondis så det tog hela 11 min att ta sig runt och jag fick varva springandet med att gå, men runt kom jag. Terje han skuttade glatt brevid, sabla barn med gratiskondis ;-)

Idag har jag cyklat 4 km totalt och gått 2 km med Igor och hehe, det känns rejält i låren idag. Men bättre kommer det att bli. Min tanke är att skriva mer här om hur min nybörjarträning går.