Vi åkte hem till syster idag, underbart trevligt, grillade i solen och alla killarna lekte. Nästan idylliskt! De hade kommit rätt långt sedan sist vi var där, det tar sin tid, och jag önskar jag hade möjlighet att hjälpa, vill så gärna, men vet inte hur? Åh vad jag längtar tills jag har mitt eget hus, känns långt borta, men drömmen finns där. Jag vet precis hur det ska vara.
Ligger efter i arbetet, måste läsa litteratur, orkar inte just nu. Jag har en oro i min själ, visst låter det konstigt? Jag kan inte sätta fingret på vad det är, känner mig rastlös, orolig för något? Tittade till mina sovande små och de ser så fridfulla ut. jag vill att de ska få vara så trygga som de är nu, hela livet. Det är en stor härlig gåva att få se dem växa och utvecklas. Ironiskt nog är det utvecklingsteorier jag ska läsa om. Känns oviktigt, mina killar är mina lärare och visar mig hur underbar världen är när man lever den på riktigt, så som barn gör. Bättre lärare kan man inte ha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar