När skolan är över och arbetslivet börjar, inga egna studiedagar, inget "äsch-jag -skiter-i-föreläsningen-idag" utan bara ett lång liv fyllt av krav och måsten, fy! Ångest!
Men samtidigt kommer det vara hur skönt som helst, inget plugg, inget läsa.
Jaja, det går säkert jättefint, hjälp.....VUXENÅNGEST, jag menar jag fyller ändå 30 snart och då räknas man som vuxen, men jag känner mig inte alls så vuxen och redo, jag hoppas att jag faktiskt får en släng av "tant" när jag fyller, för det hade ju också varit lite roligt att bli tagen på allvar. 30 jo jag tackar, det känns helt ok för mig, ser faktiskt fram emot det. Och ja, det är skitkul att alla andra runt omkring tycker att det är så kul att påpeka det och så jag då, som inte bryr mig ett skit. För nej, jag har ingen 30.års kris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar